Särskilt sårbara visade sig nygallrade bestånd vara. Där fick vinden fritt spelrum och ställde ställvis till med stora skador. Skogen är en del av vårt landskap och vår ekonomi, men också ett system som alltid kommer att utsättas för naturens krafter. Stormar har drabbat oss förr och kommer att drabba oss igen. Frågan är om vi kan göra något för att minska riskerna för skador.
Det finns inga enkla lösningar, men vi kan påverka hur våra skogar står emot hårda vindar. Bestånd intill öppna ytor bör gallras försiktigt och lämnas tätare för att ge skydd. Kraftiga gallringar bör undvikas eftersom de gör bestånden mer utsatta. Hellre flera lättare ingrepp som stegvis anpassar skogen. Anpassningen till stormar börjar redan i plantskogsstadiet. Genom att röja tillräckligt kraftigt skapar vi bestånd där stammar och rotsystem blir stabila, vilket gör den första gallringen mindre riskfylld och ger träd som klarar vinden bättre.
Vi kan aldrig eliminera risken helt, men vi kan bygga robustare skogar som står bättre emot stormar. För oss i Finland, där skogsbruket är en viktig del av vår identitet, handlar det inte bara om ekonomi utan också om trygghet. När elledningar ligger nere och virkesvärden går förlorade blir det tydligt att skogsvården är en del av samhällsberedskapen. Stormar kommer alltid. Frågan är hur vi möter dem. Med kunskap, planering och rätt åtgärder kan vi minska skadorna och kanske sova lite lugnare nästa gång vinden viner över våra skogar.
Att reda upp bestånden som skadades den här gången kommer att ta lång tid. Skogsproffsen har jobbat långa dagar och veckor sedan skadorna uppstod och gör sitt bästa för att hjälpa. Tyvärr är det många som drabbats, så det är mycket jobb innan allt är upprett. Därför är det viktigt att komma ihåg att vi tillsammans fixar även detta. Vi får hoppas att resten av skogsåret 2026 kommer att bjuda på positivare utmaningar.Lomakkeen yläreuna
